Dabla

Söndag

Vår resa började i Bromölla klockan 11,06.

Där tog vi tåget till Kastrup, där vi spenderade ett par timmar. Efter att ha checkat in bagage och oss själva, satte vi oss och åt och drack gott. Därefter sprang jag genom bagageutlämningen tillbaka genom allt för att få röka.

Därmed fick jag gå igenom säkerhetskontrollen en gång till.

Flygningen gick bättre än väntat, så nervös jag har varit innan! Men upp vägen gillade jag absolut inte, men landningen var mysig.

När vi väl kom till Dublin tog vi taxi till hotellet. Vänstertrafik och ratten på fel sida kändes inte tryggt. Och taxichaffören gjorde nog allt olagligt som man kunde.

Väl framme på hotellet mötte man först doften av sprit, väl på väg till rummet fick man mer en doft av inrökt svettig gubbe.

När vi öppnar dörren till rummet blev det ännu värre!

Hotellet är skabbigt men det funkar. Vi ska ju bara sova, men vår första reaktion blev bara asgarv! lite wuuoopwuuoopwuuoop..

Men efter en liten stund på rummet gav vi oss ut på stan och efter vi fått mat i magen blev det en bio, Hall Pass och senare blev det bara sömn på hotellet.

Måndag

Efter lite tillvaknande och uppfräschning gav vi oss återigen ut på stan. Hotellet ligger mitt i Tempelbar-området.

Det blev frukost på Starbucks och sen shopping. Efter ett tag blev vi lite trötta och ölsugna så vi gick mot The Met, en väldigt mysig pub med väldigt trevlig personal.

En Bulmers och en Guinness, gott!

När jag stod utanför The Met för nikotintillskott kom en gubbe mellan 50-60 som bara sa att mitt hår var vackert, han kallade sig för viking och frågade sen om jag kom från Polen. Jag sa såklart nej, Sverige!

Då kunde han frasen "hur mår du". Han sa att jag såg ut som en prinsessa hehe.

Känslan av att sitta på The Met var underbar. Vårsol och öl! Kunde det blir bättre?

Efter lite shoppande av förnödenheter gav vi oss åter till hotellet.

Där efter begav vi oss återigen ut på gatorna, nu för att hitta en pub att chilla lite på och höra lite bra musik. Men tji fick vi då alla pubar vi först hittade var smockfulla och det var inte riktigt det vi var ute efter. Efter ett tag bestämde vi oss för att bara ta en öl, på puben som låg bredvid hotellet och sedan ta en tidig kväll. När vi väl kom dit fick vi känslan att vi hittat Dublins mest softaste och lugnaste pub!

Efter både en och två öl där begav vi oss till hotellet igen och tog en behövlig sovstund.

Tisdag

När vi vaknade åt vi lugnt frukost framför tv:n och gjorde vid oss. Begav oss senare ut på stan för att hoppa på en "hop-on-hop-off-buss". Denna tog oss runt genom Dublin, väldigt intressant. Vi hoppade såklart av vid Guinness Storage och gick där en rundtur, men jag blev tyvärr väldigt besviken på detta. Hade fått för mej att det skulle vara en guidad tur och att man fick se lite, men det enda man fick se var en massa texter och upplagda saker och man fick alltså inte se när Guinnessen tillverkades. Det positiva var att längst upp, med utsikt över hela Dublin, fick vi njuta av en Guinness.

Efter detta begav vi oss återigen in i centrum och fixade lite elkontakter och begav oss till The Met och åt världen godaste kyckling. Här blev vi också inbjuda till en heldag på The Met på St Patrik's Day, då de serverade frukost just bara för denna dagen för vissa personer. Puben är också indelad i två delar. Den ena för turister och den andra för lokalfolk. Vi blev bjuda att sitta med "the regulars" och efter paraden komma tillbaka för mer St Patrik's-firande.

Personalen på The Met är helt underbar!

Efter den underbara maten begav vi oss till hotellet för chill time och vi gjorde oss iordning för kvällen. Vi skulle satsa på att vara ute tidigt (18.00) för att få en sittplats på tempelbar.

Men tji fick vi, en arm och en fot in och inte ett enda hopp till serivce i baren. Så vi gav upp och till slut hamnade vi på The Palace Place (puben vid hotellet). Där fick vi iaf en sittplats men de skulle ha live musik och allt detta kändes perfa. När vi begav oss ut för att gå upp på ovanvåningen till musiken, fastnade vi utanför. Vi skulle egentligen bara ta en rökpaus, men vi fastnade tillsammans med ett par människor och pratade. Speciellt en, Nigel O'Callagan,

var en riktigt trevligt glad människa. Vi fastnade i en ytlig diskussion som blev mer och mer djupare. Där ute stod vi, och pratade i 2,5 timme, mestadels diskuterade vi politik, men ni vet hur jag är ;) Men efter att ha fått ihop pusselbit efter pusselbit kom vi fram till att vi faktiskt stod och pratade med fd borgmästarens son och vise precidentens nära vän. De lokala killarna berättade också för oss att puben vi var på är absolut ingen pub turister normalt går till, men däremot är det en av många kändisars favvopub i Dublin, så som Colin Farrell med flera. De sa också till oss att om vi skulle bli bjudna på drinkar skulle vi bara tacka och ta emot. Detta för mej känns inte rätt. Hemma bjuder man alltid igen eller spenderar en massa tid med folk som bjuder. Men här ska man bara säga tack ock gå?

Men självklart när jag går in och ska beställa lite påfyllning mitt i vår diskussion blir man bjuden och jag tog killarnas råd och tackade och tog emot. Vilket skratt vi sedan fick när jag kom ut och berättade, då berättade dom oxå att på Irland är det fortfarande gentlemannastil och töserna betalar aldrig.

Efter denna långa konversation gav vi oss upp för att lyssna på musiken och få lite värme. Men vi satt nog bara där en 20 minuter då vi kände att det var dags att gå hem, för kvällen kunde inte varit mer lyckad. Bäst att sluta när man är på topp och sömn blev det.

Onsdag

Idag vaknade jag med lite huvudvärk. Men den slog man snabbt bort när man såg det härliga vädret och man hade fått i sig lite av det äckliga snabbkaffet och dagens första ciggarett. Det tråkiga är att man hela tiden får springa ner, men det går, lite motion har aldrig skadat. Efter en dusch och alla andra måsten man har på morgonen begav vi oss ut på stan. Shoppa skulle vi men de senaste dagarna hade det gått lite dåligt med det där. Men vi hade ju inte bråttom.

Vi bestämde oss dock för att ge upp på Tempelbar och ikväll sätta oss på favoriten The Met. Så efter rundvandringar inne i Dublin och dess butiker, blev det en lunch mitt i stan, sitta och kolla på folk är ju alltid roligt. Och nu börjar Dublin förändras inför morgondagen. Upp till hotellet och redan vid 17,30 satt vi återigen på The Met, god mat och god dricka och till detta blev det Galic fotball och rugby på tv. Väntan var lång på kvällens artist. Men den var absolut inte i onödan!

Gubben som spelade, spelade verkligen irlänsk pubmusik, och så mysigt. När man sitter där med sin Bulmers och bara njuter och hela puben hänger med. Då är livet bra! Här finns inga problem!

Man kan väl säga att vi hann med både irlänsk dricka och svensk dricka denna kväll, den enda cidern som de har, förutom Bulmers, är Kopparbergs cider ;) Så vi fick ju lära våra nyfunna vänner i baren hur de uttalade det. Under kvällen träffade vi många trevliga människor, dom vi satt med, två medelålders töser var riktigt härliga. Varför finns inte denna sortens människor hemma? Som inte bryr sig om något mer än att ha trevligt. Inget bråk, inga dumma kommentarer. De accepterar människor precis som dom är och ställer inga korkade frågor.

Vi fick avsluta kvällen med en halvsnurrig väg hem till hotellet vid elva tiden. Imorgon är det ju Paddy's day!!

Torsdag

Paddy's dayyyyyy!

Vi fick en tidigt morgon och helt plötsligt var vi på väg mot The Met en timme för tidigt. Men efter lite tillhåll på vägen, med kanotrace och sånt, hamnade vi äntligen på The Met.

Frukosten va det läskigaste jag varit med om!! Ägg? Usch! Inhemsk korv? Fy bövelen! Rostat bröd? Helt okej! Korven smakar en blandning mellan grisfett och isterband med blodkorv.. Blä!

Men en Irich coffe istället för kaffe på morgonen halv tio känns lite sådär, men gott va de. Därefter träffar vi huur mycket underbara människor som helst och drickandet fortsätter. Men när vi märker en kvart innan paraden att ingen är på väg ut, frågar vi de vi sitter med och de förklarar att det är mest turister som kollar på paraden, för det tillhör inte den gamla taditionen. Då kände vi att vi ville stanna och fira som riktiga irländare, men jag smet ändå ut för att röka och kolla lite. Och väldans vilket jobb de måste lagt bakom den här paraden, den var riktigt mäktig.

Men vi firar vidare med underbara människor, god mat och dryck och den helt underbara stämningen bland folket är enorm. Lite senare fick jag springa och hämta kompisen på hotellet, min kropp ville inte mer. I hissen möter jag en nitad dam som mumlar en massa och jag försöker hänga med, men det gick sådär.

Vi lämnade The Met tidigare än andra, runt 8-9, men efter att ha suttit där hela dagen och druckit, och efter hela veckan, var det bäst att ge sig av till hotellet för högern var halft borta.

Fredag

En seeg morgon!

Men till slut blev det shopping och massa rännande. Idag hittade jag faktiskt massor av saker!

Men är inte så mycket för att skriva idag. Kroppen värker, känslen i benet är helt borta. På hemmaplan hade det inte varit något men nu känns det som man inte vill ha dessa problemen här. Men tur att vi faktiskt tog med kompisarna. Känner mej mest ledsen idag. Så vi har bara tagit det lugnt på stan, men frukosten vid floden var jättemysig imorse. Det är väl det som hänt idag. Nu ska vi bara ha en kväll inne och spela lite kort. Vill inte bege mej ut ikväll. Imorgon blir det Steven's Green och frukost där och sen lite shopping av sista touchen och presenter till folket hemma. Har faktiskt hemlängtan idag. Uch det känns inte bra!

Lördag

Efter en lugn morgon hämtade vi en varsin toast och frappes och satte oss på bussen. Steven's Green var jättefin. Vi vandrade och myste där i solen. Tror det var 16-17 grader varmt.

Riktigt mysigt. Så vackert! När vi sedan åkte in till stan igen blev det en sista måltid på The Met och lite farväl-sägande. Blev inbjudna till nått privat-jippo men eftersom vi ska åka tidigt imorgon tackade vi nej. Har köpt presenter till dom där hemma och shoppat lite till, och nu blir det gigantisk muffin och bara mys och kortspel på hotellet.

Söndag

Ja nu är jag hemma..

Känns helt lustigt. Veckan har gått så snabbt och det känns som man var här hemma igår. Men vilken cirkus det var idag för att komma på planet med mina kompisar. Det blev handikapprutt med hiss ner och hiss upp i planet. Men som Petra sa idag: Det är detta du får vänja dej vid. Ja, jag antar de. Nu är man tilllbaka i verkligenheten och får väl sätta igång med alla sysslor.

Detta var min lilla resedagbok från Irland 13-20/3-2011

Vår resa började i Bromölla klockan 11,06.

Där tog vi tåget till Kastrup, där vi spenderade ett par timmar. Efter att ha checkat in bagage och oss själva, satte vi oss och åt och drack gott. Därefter sprang jag genom bagageutlämningen tillbaka genom allt för att få röka.

Därmed fick jag gå igenom säkerhetskontrollen en gång till.

Flygningen gick bättre än väntat, så nervös jag har varit innan! Men upp vägen gillade jag absolut inte, men landningen var mysig.

När vi väl kom till Dublin tog vi taxi till hotellet. Vänstertrafik och ratten på fel sida kändes inte tryggt. Och taxichaffören gjorde nog allt olagligt som man kunde.

Väl framme på hotellet mötte man först doften av sprit, väl på väg till rummet fick man mer en doft av inrökt svettig gubbe.

När vi öppnar dörren till rummet blev det ännu värre!

Hotellet är skabbigt men det funkar. Vi ska ju bara sova, men vår första reaktion blev bara asgarv! lite wuuoopwuuoopwuuoop..

Men efter en liten stund på rummet gav vi oss ut på stan och efter vi fått mat i magen blev det en bio, Hall Pass och senare blev det bara sömn på hotellet.

Efter lite tillvaknande och uppfräschning gav vi oss återigen ut på stan. Hotellet ligger mitt i Tempelbar-området.

Det blev frukost på Starbucks och sen shopping. Efter ett tag blev vi lite trötta och ölsugna så vi gick mot The Met, en väldigt mysig pub med väldigt trevlig personal.

En Bulmers och en Guinness, gott!

När jag stod utanför The Met för nikotintillskott kom en gubbe mellan 50-60 som bara sa att mitt hår var vackert, han kallade sig för viking och frågade sen om jag kom från Polen. Jag sa såklart nej, Sverige!

Då kunde han frasen "hur mår du". Han sa att jag såg ut som en prinsessa hehe.

Känslan av att sitta på The Met var underbar. Vårsol och öl! Kunde det blir bättre?

Efter lite shoppande av förnödenheter gav vi oss åter till hotellet.

Där efter begav vi oss återigen ut på gatorna, nu för att hitta en pub att chilla lite på och höra lite bra musik. Men tji fick vi då alla pubar vi först hittade var smockfulla och det var inte riktigt det vi var ute efter. Efter ett tag bestämde vi oss för att bara ta en öl, på puben som låg bredvid hotellet och sedan ta en tidig kväll. När vi väl kom dit fick vi känslan att vi hittat Dublins mest softaste och lugnaste pub!

Efter både en och två öl där begav vi oss till hotellet igen och tog en behövlig sovstund.

När vi vaknade åt vi lugnt frukost framför tv:n och gjorde vid oss. Begav oss senare ut på stan för att hoppa på en "hop-on-hop-off-buss". Denna tog oss runt genom Dublin, väldigt intressant. Vi hoppade såklart av vid Guinness Storage och gick där en rundtur, men jag blev tyvärr väldigt besviken på detta. Hade fått för mej att det skulle vara en guidad tur och att man fick se lite, men det enda man fick se var en massa texter och upplagda saker och man fick alltså inte se när Guinnessen tillverkades. Det positiva var att längst upp, med utsikt över hela Dublin, fick vi njuta av en Guinness.

Efter detta begav vi oss återigen in i centrum och fixade lite elkontakter och begav oss till The Met och åt världen godaste kyckling. Här blev vi också inbjuda till en heldag på The Met på St Patrik's Day, då de serverade frukost just bara för denna dagen för vissa personer. Puben är också indelad i två delar. Den ena för turister och den andra för lokalfolk. Vi blev bjuda att sitta med "the regulars" och efter paraden komma tillbaka för mer St Patrik's-firande.

Personalen på The Met är helt underbar!

Efter den underbara maten begav vi oss till hotellet för chill time och vi gjorde oss iordning för kvällen. Vi skulle satsa på att vara ute tidigt (18.00) för att få en sittplats på tempelbar.

Men tji fick vi, en arm och en fot in och inte ett enda hopp till serivce i baren. Så vi gav upp och till slut hamnade vi på The Palace Place (puben vid hotellet). Där fick vi iaf en sittplats men de skulle ha live musik och allt detta kändes perfa. När vi begav oss ut för att gå upp på ovanvåningen till musiken, fastnade vi utanför. Vi skulle egentligen bara ta en rökpaus, men vi fastnade tillsammans med ett par människor och pratade. Speciellt en, Nigel O'Callagan,

var en riktigt trevligt glad människa. Vi fastnade i en ytlig diskussion som blev mer och mer djupare. Där ute stod vi, och pratade i 2,5 timme, mestadels diskuterade vi politik, men ni vet hur jag är ;) Men efter att ha fått ihop pusselbit efter pusselbit kom vi fram till att vi faktiskt stod och pratade med fd borgmästarens son och vise precidentens nära vän. De lokala killarna berättade också för oss att puben vi var på är absolut ingen pub turister normalt går till, men däremot är det en av många kändisars favvopub i Dublin, så som Colin Farrell med flera. De sa också till oss att om vi skulle bli bjudna på drinkar skulle vi bara tacka och ta emot. Detta för mej känns inte rätt. Hemma bjuder man alltid igen eller spenderar en massa tid med folk som bjuder. Men här ska man bara säga tack ock gå?

Men självklart när jag går in och ska beställa lite påfyllning mitt i vår diskussion blir man bjuden och jag tog killarnas råd och tackade och tog emot. Vilket skratt vi sedan fick när jag kom ut och berättade, då berättade dom oxå att på Irland är det fortfarande gentlemannastil och töserna betalar aldrig.

Efter denna långa konversation gav vi oss upp för att lyssna på musiken och få lite värme. Men vi satt nog bara där en 20 minuter då vi kände att det var dags att gå hem, för kvällen kunde inte varit mer lyckad. Bäst att sluta när man är på topp och sömn blev det.

Idag vaknade jag med lite huvudvärk. Men den slog man snabbt bort när man såg det härliga vädret och man hade fått i sig lite av det äckliga snabbkaffet och dagens första ciggarett. Det tråkiga är att man hela tiden får springa ner, men det går, lite motion har aldrig skadat. Efter en dusch och alla andra måsten man har på morgonen begav vi oss ut på stan. Shoppa skulle vi men de senaste dagarna hade det gått lite dåligt med det där. Men vi hade ju inte bråttom.

Vi bestämde oss dock för att ge upp på Tempelbar och ikväll sätta oss på favoriten The Met. Så efter rundvandringar inne i Dublin och dess butiker, blev det en lunch mitt i stan, sitta och kolla på folk är ju alltid roligt. Och nu börjar Dublin förändras inför morgondagen. Upp till hotellet och redan vid 17,30 satt vi återigen på The Met, god mat och god dricka och till detta blev det Galic fotball och rugby på tv. Väntan var lång på kvällens artist. Men den var absolut inte i onödan!

Gubben som spelade, spelade verkligen irlänsk pubmusik, och så mysigt. När man sitter där med sin Bulmers och bara njuter och hela puben hänger med. Då är livet bra! Här finns inga problem!

Man kan väl säga att vi hann med både irlänsk dricka och svensk dricka denna kväll, den enda cidern som de har, förutom Bulmers, är Kopparbergs cider ;) Så vi fick ju lära våra nyfunna vänner i baren hur de uttalade det. Under kvällen träffade vi många trevliga människor, dom vi satt med, två medelålders töser var riktigt härliga. Varför finns inte denna sortens människor hemma? Som inte bryr sig om något mer än att ha trevligt. Inget bråk, inga dumma kommentarer. De accepterar människor precis som dom är och ställer inga korkade frågor.

Vi fick avsluta kvällen med en halvsnurrig väg hem till hotellet vid elva tiden. Imorgon är det ju Paddy's day!!

Paddy's dayyyyyy!

Vi fick en tidigt morgon och helt plötsligt var vi på väg mot The Met en timme för tidigt. Men efter lite tillhåll på vägen, med kanotrace och sånt, hamnade vi äntligen på The Met.

Frukosten va det läskigaste jag varit med om!! Ägg? Usch! Inhemsk korv? Fy bövelen! Rostat bröd? Helt okej! Korven smakar en blandning mellan grisfett och isterband med blodkorv.. Blä!

Men en Irich coffe istället för kaffe på morgonen halv tio känns lite sådär, men gott va de. Därefter träffar vi huur mycket underbara människor som helst och drickandet fortsätter. Men när vi märker en kvart innan paraden att ingen är på väg ut, frågar vi de vi sitter med och de förklarar att det är mest turister som kollar på paraden, för det tillhör inte den gamla taditionen. Då kände vi att vi ville stanna och fira som riktiga irländare, men jag smet ändå ut för att röka och kolla lite. Och väldans vilket jobb de måste lagt bakom den här paraden, den var riktigt mäktig.

Men vi firar vidare med underbara människor, god mat och dryck och den helt underbara stämningen bland folket är enorm. Lite senare fick jag springa och hämta kompisen på hotellet, min kropp ville inte mer. I hissen möter jag en nitad dam som mumlar en massa och jag försöker hänga med, men det gick sådär.

Vi lämnade The Met tidigare än andra, runt 8-9, men efter att ha suttit där hela dagen och druckit, och efter hela veckan, var det bäst att ge sig av till hotellet för högern var halft borta.

En seeg morgon!

Men till slut blev det shopping och massa rännande. Idag hittade jag faktiskt massor av saker!

Men är inte så mycket för att skriva idag. Kroppen värker, känslen i benet är helt borta. På hemmaplan hade det inte varit något men nu känns det som man inte vill ha dessa problemen här. Men tur att vi faktiskt tog med kompisarna. Känner mej mest ledsen idag. Så vi har bara tagit det lugnt på stan, men frukosten vid floden var jättemysig imorse. Det är väl det som hänt idag. Nu ska vi bara ha en kväll inne och spela lite kort. Vill inte bege mej ut ikväll. Imorgon blir det Steven's Green och frukost där och sen lite shopping av sista touchen och presenter till folket hemma. Har faktiskt hemlängtan idag. Uch det känns inte bra!

Efter en lugn morgon hämtade vi en varsin toast och frappes och satte oss på bussen. Steven's Green var jättefin. Vi vandrade och myste där i solen. Tror det var 16-17 grader varmt.

Riktigt mysigt. Så vackert! När vi sedan åkte in till stan igen blev det en sista måltid på The Met och lite farväl-sägande. Blev inbjudna till nått privat-jippo men eftersom vi ska åka tidigt imorgon tackade vi nej. Har köpt presenter till dom där hemma och shoppat lite till, och nu blir det gigantisk muffin och bara mys och kortspel på hotellet.

Ja nu är jag hemma..

Känns helt lustigt. Veckan har gått så snabbt och det känns som man var här hemma igår. Men vilken cirkus det var idag för att komma på planet med mina kompisar. Det blev handikapprutt med hiss ner och hiss upp i planet. Men som Petra sa idag: Det är detta du får vänja dej vid. Ja, jag antar de. Nu är man tilllbaka i verkligenheten och får väl sätta igång med alla sysslor.

Detta var min lilla resedagbok från Irland 13-20/3-2011